Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Det arbete man som polis utför ligger som grund för åklagarens möjligheter att driva ett ärende och få en fällande dom i rätten. Av den anledningen är det viktigt för polisen att känna till hur domstolen resonerar. Denna studie syftar till att undersöka vilka omständigheter som Högsta Domstolen (HD) lägger vikt vid när man bedömer huruvida ett narkotikabrott är att anse som grovt. Frågeställningen lyder: Vad tar HD fasta på vid bedömningen av huruvida ett narkotikabrott ska bedömas som grovt? Fem rättsfall gällande grovt narkotikabrott som behandlats i HD under en tioårsperiod har valts ut från databasen Rättsbanken och analyserats.

Uppsatsen handlar om ungdomars användande av grovt talspråk. Varför använder sig ungdomar av grovt talspråk och när gör de det? Vilket är skolans uppdrag, när det gäller att försöka motverka det grova talspråket? Syftet med undersökningen är att undersöka orsakerna till ungdomars användande av grovt talspråk och samtidigt ge en inblick i vad pedagoger i skolans värld kan göra och bör tänka på för att försöka motverka detta.I litteraturdelen redogörs för teorier om hur grupptillhörighet, slang och attityder till språket kan påverka ungdomars talspråk. Även skolans roll som samhällsfostrare tas upp. Undersökningen grundar sig på intervjuer med tolv elever i år sex och tolv elever i år nio.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka översättningsstrategiersom tillämpats vid undertextningen från spanska till svenska av PedroAlmodóvars film Todo sobre mi madre (Allt om min mamma) samt attförsöka fastställa vilka funktionsförändringar dessa strategier för medsig. Analysen har i uppsatsen begränsats till vad som i uppsatsenbetecknas som grovt språk.53 textpassager innehållande grovt språk har hittats i filmen och 52 avdessa behandlas i analysen. De grova uttrycken har delats in i fem olikakategorier: könsord, ord för sexuell handling, svordomar, slang ochannat grovt språk.Vid jämförelsen av de spanska textpassagerna med motsvarandesvenska undertexter urskiljs tre olika översättningsstrategier: ordagrannöversättning, ersättning och strykning. Vidare har de språkligauttryckens effekt i undertexterna jämförts med den effekt sommotsvarande uttryck förmedlar i källspråket och graden av pragmatiskekvivalens mellan källspråkstext och målspråkstext har klassificeratssom total, partiell eller ingen.Undersökningen visar att ersättning är den mest använda strategin ide analyserade textpassagerna och att denna strategi medfört en totaleller partiell pragmatisk ekvivalens i hela 94% av fallen.Strategin ordagrann översättning förekommer i 27% av deanalyserade textpassagerna och har i samtliga fall lett till totalpragmatisk ekvivalens. Strategin strykning förekommer endast vid fyratextpassager (8%) och tre av dessa har förts till kategorin ingenpragmatisk ekvivalens..

Rattfylleri är ett stort problem i Sverige ca 14000 rattfyllerister beräknas köra på våra vägar varje dag. Under hela 1980-talet var fängelsestraff den vanligaste påföljden vid grovt rattfylleri och utgjorde hela 70 % av påföljderna. Den normala strafflängden var en månads fängelse. I början av 1990-talet sjönk andelen fängelsedomar kraftigt för att sedan öka och ligga på omkring 60 %. I mitten av 1990-talet kom möjligheten för kriminalvården att låta de som fått fängelsestraff i mindre än 6 månader avtjäna sitt straff hemma med fotboja (IÖV).

Varje dag kör ungefär 16 000 personer rattfulla och varje år tar rattfylleriet runt 150 personers liv. Påföljderna för detta brott är enligt mig värda att diskutera. Rattfylleribrottet är komplicerat på det sätt att det ofta ligger ett missbruk bakom. Hur ser då påföljderna ut för det grova rattfylleriet och går det att skapa en bättre påföljd? Den frågan ställde jag mig viket ledde till att jag skrev ett eget påföljdsalternativ.

Grov vårdslöshet spelar en stor roll inom skadeståndsrätten då detta är en förutsättning för att personskada skall kunna jämkas vid skadelidandes medverkan. Också inom försäkringsrätten är begreppet viktigt vid försäkringsgivarens regressrätt då tredje man framkallat försäkringsfallet genom grov vårdslöshet. Om försäkringstagaren framkallar försäkringsfallet genom grov vårdslöshet är försäkringsgivaren fri från ansvar utom vid livförsäkring. Inom konsumentförsäkringen kan ersättningen jämkas vid framkallande genom grov vårdslöshet då ersättningen inte gäller skadestånd. I förarbetena diskuteras inte mera ingående vad som menas med begreppet eller vem som kan tänkas vara grovt vårdslös annat än att vårdslösheten måste vara av ett mycket allvarligt slag för att klassas som grov.

Arbetsrätten är den del av lagstiftningen som omfattar det rättsliga förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, samt reglerar när arbetsgivaren har rätt att avskeda eller säga upp en arbetstagare. Innan den första lagstiftningen antogs på de arbetsrättsliga områdena var det fritt för arbetsgivare att säga upp eller avskeda de anställda. I lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) föreskrivs att rekvisitet saklig grund måste vara uppfyllt för en giltig uppsägning på grund av personliga skäl och för avsked krävs att arbetstagaren grovt har åsidosatt sina skyldigheter. En närmare redogörelse för hur rekvisiten ska tolkas sker inte i LAS. Syftet med denna uppsats har därför varit att redogöra för vad begreppen saklig grund och grovt åsidosättande innebär, samt utreda vad en arbetstagares lojalitetsplikt innebär och när illojalt beteende anses föreligga.

This essay investigates whether there?s logic behind the sanction system regarding the penalty imprisonment in the swedish penal code. The focus is in general on crimes against the person and crimes against the state, but in particular on crimes of serious fiscal offence and crimes of serious assault. The idea with the essay was also to explain the wording purpose behind the punishment ranges in these selected crimes. The essays focus is on the public unawareness on how the punishment ranges is used.

Våra attityder har stor betydelse för det kontrollkriminologiska fältets utseende och för de civil och straffrättsliga institutionernas funktion i vår samtid. Forumanvändarnas språkbruk är i den meningen ideologiskt och bidrar till att underbygga den rådande världsbilden. En världsbild som legitimerar etablerade maktförhållanden. Av denna anledning är medvetenhet om dominerande attityder betydelsefullt. En kritisk granskning av inläggen i Flashback Forum bidrar till att klargöra de sociala konsekvenserna av människors inställning till bidragsfusk.Syftet med uppsatsen är att genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys granska forumanvändarnas attityder om grovt bidragsfusk i Flashback Forum mot bakgrund av nyliberala tankegångar.

Med denna rapport vill vi försöka att belysa ett brott som har blivit allt vanligare för varje dag som går, nämligen värdetransportrån. Gärningsmännen blir råare och deras metoder förfinas hela tiden. Rikskriminalpolisen fasar nu för att gärningsmännen går vidare och även försöker råna värdedepåer runt om i Sverige . Det som är skrämmande med dessa brott är att gärningsmannen inte drar sig för att använda vapen för att få det han vill. Ett stort problem för polisen är att det krävs stora resurser i spaningsarbete för att kunna lagföra de misstänkta gärningsmännen.

Prövningstillstånd till Regeringsrätten gällande skattemål har funnits i svensk rätt sedan 1972. Regeringsrätten är högsta instans bland de allmänna förvaltningsdomstolarna och avgör mål som handlar om tvister mellan enskilda och myndigheter. Regeringsrätten lämnar som huvudregel endast prövningstillstånd när avgörandet förväntas bli prejudikatsgrundande, det vill säga till ledning för rättstillämpningen.Det vi inriktat oss på i uppsatsen är att undersöka om det förekommer några skillnader i antalet beviljade prövningstillstånd mellan åren 1995-2006. Uppsatsen behandlar även hur förhållandet mellan skattemål och det totala antalet mål ser ut. Det som gjorde att vi valde att skriva om prövningstillstånd var för att det är ett intressant ämne och ett viktigt inslag i rättstillämpningen.Det vi ville uppnå med uppsatsen är att se ifall det förekommit några förändringar i ovan nämnda frågor.

Syfte:Att granska de förutsättningar som skall vara uppfyllda när det gäller att kunna bedöma en gärning som datarelaterat bedrägeri eller förberedelse till annan brottslig gärning. Utöver detta kommer vi att undersöka vilka förutsättningar som skall vara uppfyllda för att kunna bedöma om en gärning skall kunna klassas både som bedrägeri och annat förmögenhetsbrott. De kombinationer som vi kommer att behandla är bedrägeri ställt i relation till stöld och dataintrång. Vidare kommer vi även att undersöka om datarelaterat bedrägeri kan betraktas som grovt brott. Metod:Vi har använt rättsdogmatisk metod, det vill säga, med hjälp av allmän litteratur inom området för vårt arbete, offentliga utredningar, lagförslag, författningar och lagar samt rättsfall har vi analyserat de frågor som utgör grunden till vårt arbete.Slutsatser:Vi har i vårt arbete funnit att alla former av olovlig påverkan av en upptagning eller automatisk process inte kan betraktas som datarelaterat bedrägeri.

Med hjälp av litteraturstudier har vi försökt skapa en övergripande bild av maskeringsförbudets fördelar och nackdelar. I ett teroiravsnitt förklarar vi två olika gruppprocesser, med de-individation och de-humanisering vill vi visa hur gruppen kan påverka individen att inte ta ansvar över sina handlingar och på så sätt öka frekvensen och graden av grovt våld på brotten. De fördelar med maskeringsförbudet som vi presenterar i vårt arbete är bland annat att polisen får ett verktyg att förebygga ordningsstörningar, människor känner sig tryggare och vågar utnyttja sin rättighet att demonstrera, där fokus kommer att hamna på budskapen inte våldsamheterna. Lyckas polisen med att förebygga bråk kommer det innebära stora ekonomiska vinningar för enskilda, näringsidkare och försäkringssbolag?.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att utreda rättsläget kring en arbetstagares brottslighet utanför tjänsten, samt ett avtjänande av fängelsestraff, som saklig grund för uppsägning eller laga grund för avsked. För ett avsked krävs ett grovt åsidosättande av åligganden gentemot arbetsgivaren, medan en uppsägning kan bli aktuell vid ringa företeelser. Jag har använt mig av den traditionella rättsdogmatiska metoden i denna uppsats för att tolka, utreda och fastställa gällande rätt inom mitt ämnesval. För att slippa göra allt för stora generaliseringar och få fram ett ändamålsenligt resultat som besvarar min frågeställning på bästa möjliga sätt, har jag valt att inrikta mig på brott inom kategorierna våldsbrott, sexualbrott och narkotikabrott. Brott utanför tjänsten kan utgöra både saklig grund för uppsägning och laga grund för avsked. Det krävs emellertid att vissa faktorer är uppfyllda för att brottet ska kunna läggas som grund för uppsägning eller avsked. Faktorer som arbetstagarens position på företaget, yrket, vem brottet är riktat emot och den fortsatta lämpligheten är faktorer som AD tar hänsyn till vid våldsbrott. Positionen på företaget och yrket är omständigheter som AD ofta tar hänsyn till.